Header Image

Pernilla Eriksson

Hej! Jag heter Pernilla och är 28 år (snart 29). Sambo, förlovad och mamma till världens bästa son vid namn Leo, som kom till världen 20:e december 2017. Går nu i väntandes tider med en lillasyster i magen, som är beräknad att komma på min 29 årsdag nu i juni 2020. Hur sjukt?! Längtar så! Denna blogg kommer handla om mig och min familj. Upp och nedgångar. Förändringar och det vardagliga livet. En familjeresa som jag längtat något fruktansvärt efter. En resa som jag med största sannolikhet vet, inte alltid kommer vara en dans på rosor, men ändå underbar!

Minskade fosterrörelser

Publicerad,

Hej på er!

Idag har varit en rolig men också jobbig dag. Dagen började med att jag ville ha igång lillasyster då hon inte rört sig på hela natten eller vid mina toabesök som hon vanligen brukar. Inte heller på morgonen. Blev en liten buff vid frukosten men sen lugnt. Försökte inte tänka så mycket på det, även om det oroade mig. Va till Linde och lekparken  med Jennifer. Vi tog en promenad dit och jag fick väldigt ont i magen som senare inte ville släppa. Ont men inga direkta rörelser. Kom hem runt halv 3 och ringer till Örebro för att rådfråga med dom och jag fick komma på kontroll. Lillan var fortfarande lugn, men hjärtat slog, tillräckligt med fostervatten och CTG kurvan var bra. Kom några få sparkar när CTG:n gjordes men inget märkbart. Dom tyckte att allt såg bra ut och det var skönt. Hade inga direkta svar varför hon var så lugn, mer än att hon kanske vila eller för att hon ligger med ryggen upp och huvudet ner. (Inte fixerad, men med huvudet ner.) Barnmorskan sa att hon kanske sparkar innåt istället och på så sätt känner jag de inte lika som innan. Hur som kändes de skönt att se hjärtat picka och veta att det ska vara lungt trots allt.❤

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *