Header Image

Pernilla Eriksson

Hej! Jag heter Pernilla och är 28 år (snart 29). Sambo, förlovad och mamma till världens bästa son vid namn Leo, som kom till världen 20:e december 2017. Går nu i väntandes tider med en lillasyster i magen, som är beräknad att komma på min 29 årsdag nu i juni 2020. Hur sjukt?! Längtar så! Denna blogg kommer handla om mig och min familj. Upp och nedgångar. Förändringar och det vardagliga livet. En familjeresa som jag längtat något fruktansvärt efter. En resa som jag med största sannolikhet vet, inte alltid kommer vara en dans på rosor, men ändå underbar!

En felrigning är inte alltid så dumt

Publicerad,

Hej på er!

Solig och skön dag, som spenderats hos min kära mor. Härligt att få umgås med henne och värmer i hjärtat av att se henne med Leo. Från en mamma till en annan, hihi❣ Vi har idag badat i poolen, vilket lillen tyckte om. Han plaskade och log, så blir nog ett litet blötdjur som en annan var när man var liten. Inte nog med att man fått badat och umgåtts, så bjöd mor även på god mat.. Grillat torskknyte, med gräslök, smör, tomat, lök och citron. Det var faktiskt riktigt gott, så det lär vi prova här hemma med någon dag med.

Innan jag åkte hem till gubben igen så stannade jag till hos en kär gammal vän, som jag inte träffat på flera år.. Carro! Felrigningen i fredags natt, var nog bland de pinsammaste men samtidigt roligaste på länge. Det ledde till att vi smsa lite igår och idag stannade jag till hos henne. Vi snackade lite gamla minnen, tog en kort promenad och uppdaterade varandra kort men ”grovt” om vad som hänt under dessa år. Sjukt mycket har hänt och det är ju inte så konstigt när vi inte setts på typ 5-6år. Båda är föräldrar, men jag sist ut. Hehe! Var riktigt kul att få träffa henne och hennes dotter. Kändes även skönt att det gick att prata med varandra så lätt som förr. Förr jobbade vi ihop och umgicks även mycket utanför jobbet. Vi hade superkul! Sen tyvärr blev det bara mindre ses, när jag flyttade (då till Linde), man umgicks med andra och det tillslut rann ut i sanden. Tankarna fanns dock kvar men var inte tillräckligt modig för att skriva/ringa och höra hur det var eller om man skulle ses efter så lång tid. Så jag är glad att jag ringde fel. är glad att vi börja messa och jag är glad att jag idag frågade om vi skulle ses en sväng, när jag ändå var i Kopparberg. Så kul, så vi måste allt ses snart igen. ?

Jag och min lilla badpojke?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *