Pernilla Eriksson

Hej på er!

I torsdags hade jag och Magnus varit förlovade i 4 år. (Påminde honom om de i början på veckan. Hehe) På dagen sa han grattis och jag fick en puss och jag sa desamma. Vidare så åkte han till Örebro med Pille och jag var hemma med Jennifer och barnen som lekte. Sa på skoj va ska du göra där då till Magnus och fick till svar skit i det du. När han åkte sa jag till Jennifer att han nog skulle åka och köpa en present till mig. Skojade även om att han kanske kommer hem med en ring eller så blir det ett par nya örhängen. Magnus kommer hem och Jennifer hade åkt. Som jag anade hade han med sig ett litet paket. Ett litet paket han gav till Leo och sa att det där får du ge till mamma. Jag sa tack och vi satt oss på golvet vid Wilma, där vi öppnade det. Min tanke var ”är det en ring eller är det ett par örhängen?”  Jag öppnar och ser detta:

Blev nervös, tittade på Magnus och tittade på ringen igen. Sen tittade jag på Magnus igen och sa jahaa? Då säger han: – Ja, ville du gifta dig..? Mitt svar: Jaa. Jag var chockad och skrattade med. Sa att det här har han inte tänkt igenom noga. Men ha de hade funderat på det ett par gånger. Vi pratade mer om det seriöst på kvällen, då jag sa att jag hade några krav. Krav som för mig är väldigt viktiga och som Magnus faktiskt har förståelse över trots att det kan låta lite bichigt, när jag väntat på ett frieri. Alla förhållanden har ju sitt och gifta sig är ett stort steg. Gifter jag mig vill jag att det ska vara tills döden skiljer oss åt, så då måste man få vara petig. Glad att han förstod mig och hur jag menade. Så summan av kardemumman i dessa tider och med mina  krav så blir jag nog en fru Karlsson våren/sommaren 2022. ??❤