Pernilla Eriksson

Förlossningsberättelse del 1 – Wilma

Hej på er!

Hoppas ni är nyfikna på min berättelse för här kommer den, precis som den är utan några förfiningar eller borttag. Känsliga läsare varnas. Undrar ni något eller så efter är det bara att fråga. Jag är inte den som är den.. ?

Förlossningsberättelse – Wilma Lo Karlsson

Klockan 22.00 stängde jag mina blå för att sova den 26/6. Jag kände mig trött och klar för den dagen, med allt som gjorts den dagen. Var lite besviken över att jag inte fått några mer sammandragningar eller ännu bättre förlossningsvärkar. Magnus var väl vaken någon timma till innan han kom och la sig. Jag vaknade när han kom in. Han frågade om jag kände något. Till bådas besvikelse så var det nej. Stackars karln blev nervös av att veta att jag var öppen 3cm och endast 1cm kvar och att vi blev beordrade att åka direkt om värkar skulle uppstå. Jag somnar om lite lätt men märker att gubben inte kan slappna av och somna. Erbjöd mig att killa hans rygg och sa att jag inte trodde de skulle bli någon bebis inatt heller. Ja killar ryggen på honom en stund. Han kunde ändå inte somna så då fick jag frågan om vi skulle ligga, så de kanske kunde starta. Men tyvärr får man ju inte de när man blir och blöda på grund av infektionsrisken, men jag myste till det för honom istället. Sa även att jag skulle prova en drink jag fått tips av med 1dl ljummet vatten och 4 tsk kanel i. Dock ska man ha sex och sedan dricka denna men blev inte riktigt så. Tänkte i vilket fall som helst att de var värt att prova. Blandade iordning drinken tog en klunk och höll på att dö av smaken. Det var starkt, äckligt och jag fick sådan halsbränna! Sa till Magnus att jag var ledsen, men att jag inte klara av att dricka skiten. Haha. Nåja efter det lyckades gubben bli avslappnad och somna. Klockan var då cirka 01.30 Jag fick svårt att sova på grund av halsbränna, så gick upp och drack fil. Kände mig lite lätt bajsnösig med så gick på toa. Runt 02.00 kom jag i säng igen. Hade någon sammandragning men ingen märkvärdig. Somnar om och vaknar 02.45 av en sammandragning som gjorde lite ondare. Sen efter den så sa det bara pang! Som från en blixt från ovan kom det starka onda värkar. Jag kände mig bajsnödig. Låg stilla bredvid Magnus i sängen men när värk nr 2 kom snabbt utbrister jag: Maaagnus nu får du vakna! Han svarar trött men snabbt: Va är det dags?  Mitt svar: Jaa, jag tror de 2 onda värkar nu och jag är bajsnödig. Ja måste skita! Magnus skyndar sig upp. Plockar ihop väskan, laddare och startar bilen. Jag tar en värk till i sängen reser mig sen upp och skyndar mig till toan. Kommer en liten bajs. Får ytterligare en värk på toan, så sitter där och andas igenom den. Sen bajsa jag igen. Haha. Magnus sa ring förlossningen. Jag svara, ja snart men jag tycker vi ska klocka värkar först. Han klockar och får 2 st till snabbt efter varandra. Han säger att vi ska åka och jag instämmer eftersom läkaren sagt de. Ringer förlossningen och berättar att jag gjort en hinnsvepning igår 26/6, att jag var öppen 3cm med 1 cm av tappen kvar då. Intensiva starka värkar nu och att vi har 1h resa och att de är andra barnet så vi skulle åka nu. Vi var välkomna. Kommer ut i bilen och ber Magnus vänta lite, ville gå någon värk till så man verkligen visste att de var på riktigt. Får 1 värk och jag säger okej vi åker. Klockan är nu strax efter 03.00. Har regelbundna verkar tills vi kom ut på stora vägen, då lugnade det sig. Jag säger då att det säkert är falskt alarm. Magnus säger men nu åker vi i alla fall, läkaren sa ju de. Går en liten stund efter jag sagt så, hade i princip passerat fornaboda så kom värkarna ännu starkare med 2 min mellanrum hela vägen in. Hade 4 värkar på 10 min hela vägen in till Örebro. Magnus gasar på men ber honom köra lite lungare. Jag sitter i bilen på en handduk och en påse, ifall vattnet mot förmodan skulle gå. Håller hårt i passagerarhandget och andas djupa andetag. Hanterbart men gjorde riktigt ont. Blev mer bajsnödig igen. Ca 03.45 kom vi upp på parkeringshuset vid USÖ. Magnus frågade om han skulle köra ner mig men jag envisades med att vi minsann skulle gå tillsammans ner. Han fixar parkeringsbiljett och jag tog en värk under tiden. Han kommer tillbaka och jag går ur bilen. Stannar efter någon meter och säger att han får nog lov att köra ner mig för att annars skulle jag nog bajsa ner mig. Haha. Bad om ursäkt för krångel men var ju inga problem för honom. Han kör ner mig och jag väntar på honom utanför B- huset. Försökte gå in i stora entrén men det gick inte, det var stängt. (Vi gick den vägen när vår Leo föddes) jag ringer förlossningen igen medan jag väntar på Magnus och såklart svarar dom precis när jag tar en värk. Där flåsar jag och säger att vi inte kommer in att dörren är låst. Dom berättar att de finns en ingång på sidan som vi skulle ringa på och fårgade även om dom skulle komma ner ifall jag behövde hjälp. Flåsar ur mig ett nej det går bra. Magnus kommer, vi hittar ingången och han ringer på. Vi blir insläppta jag andas och tar värkarna som fortfarande kommer lika regelbundet. Får väga mig vågen visar 69kg. Yey, 3 kg mindre än med Leo tänkte jag. En viktuppgång på 17kg sen graviditetsstart och inte 20kg denna gång. Ja blev glad! Kommer sedan in på rum 7 på förlossningen. Klockan är nu strax 04.00.

..Fortsättning följer.. Ska försöka skriva klart imorgon!?

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats