Pernilla Eriksson

Inte lätt!

Hej på er!

Torsdag och en dag kvar av inskolningen. Allt har gått bra, men Leo har vart lite fundersam ett par gånger var jag hållit hus. Idag var första dagen som jag lämna han helt, alltså inte kom tillbaka förns det var dags att åka hem. Han har med andra ord varit där hela dagen, ätit och sovit utan mig. Det hade gått bra och det glädjer mig. Det glädjer mig även att han visat trygghet till en av pedagogerna som även jag uppskattar. Det gör mig lite lugnare men jag grät idag när jag skulle åka. Hann inte ens utanför dörren! Fick sådan seprationsångest. Det finaste och dyraste jag har ska vara ifrån mig när jag ändå skulle vara hemma?! Han vinkade snällt och var lugn när jag gick, men mina tårar dom bara rann. Hemma fick jag sysselsätta mig med saker som att vika tvätt, rensa byrå och baka kaka. Kände mig nervös inombords även fast jag visste att han hade det kul. Ringde även förskolan och fråga hur det gick och det gick bra. Strax därefter fick jag bilder på honom ute i snön. Fick även en bild när han åt lunch – fiskburgare och mos, vilket han tyckte var smaskens och åt två portioner av.

Nästa vecka skrämmer mig, men tror det kommer gå 100ggr lättare att slappna av då eftersom jag ska jobba. Då tänker man på annat och tiden flyter på. Helgerna kommer bli så värdefulla framöver❣

Man förstår inte hur stark kärleken är förns man får egna barn. Sjukt mäktig känsla?
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats