Hej på er!
Idag var en dag jag inte sett fram emot. Började jobbigt, förnedrande och ja ont med för den delen. Jag har varit vid doktorn.. ni som är känsliga bör sluta läsa nu för detta innehåller äckliga saker.
Jo, det är så att jag har alltid haft trög mage,(förutom dom gångerna när jag ska fött barn – skämt åsido) ofta varit väldigt hård och haft svårt att göra nr 2 så att säga. Efter Wilma kom till världen har magen varit ganska bra ändå och det här funkat kontinuerligt. Men för ca en månad sen kom det lite blod i avföringen. Reagera inte något mer på de förns nu i måndags. Jag var extremt trög i magen, hade ont och kunde endast få ut några små ”stenar” fyllda med slem och blod. Ja USCH! Jag blev givetvis rädd. Orolig över att något var fel så pratade med Magnus som också tyckte jag skulle kontakta vårdcentralen. Sagt och gjort fick en tid idag för rektoskopi. För er som inte vet vad det är – sjukt jäkla hemskt, dom kör upp ett finger i rumpan på en och känner efter avvikelser samt för in en kamera i rumpan för att se om något är tok. Gick bra men gjorde ont. Dom hittade inget tack och lov allt var fint. (Hur sjukt de än låter om någons bakdel.. hahha) smärtan berodde troligen på den hårda avföringen och en eventuell liten spricka i tarmen. Men inget farligt. Dock blev jag ivägskickad för att ta blodprover för gluten, blodvärde och något mer. Fick även rör med hem för dom skulle ha avföringsprov. 4 rör?! Jösses. Beordrad att hålla magen i gång så blir väl att dricka forlax. Dom ska se om de saknas nån protein eller vad dom nu sa för att försöka ta reda på vad som kan vara för fel.
Ja, nu har ni ännu en äcklig händelse i mitt liv. Men varför ska det vara tabu och prata om pinsamheter och jobbiga saker? Det är ju tyvärr en del av livet för många men som lever i skamsenhet på grund av att det är ”hemskt, pinsamt och jobbigt att prata om”. ?
Senaste kommentarer